Sitter på nationella matte och orkar inte koncentrera mig längre....

Vet inte om ni förstått att jag inte förstått mig på facebook än? Kommer jag någonsin göra det & är jag den enda som inte finner meningen med sidan? Jag har förstått att man kan vara vänner med ens vänners vänner, folk man inte snackar med & folk man inte ens sett men råkar bo i samma stad. Nu har jag fått en vänförfrågan från en tjej jag kände lite förut men som sedan gått bakom min rygg & snackar skit om mig & mina vänner. En tjej som blivit världens fjortis, men nu när hon fått massa namn & trasslat in sig i skit som hon inte kan komma från, ska hon bli vän med mig på facebook!? Sen när man får den fina förfrågan om vänskap kan man tacka glatt JA eller bara IGNORERA? Varför finns inte det tredje alternativet DRA ÅT HELVETE då? Suck ..

Ja, kaninungarna är 5 dagar gamla idag, men bilden är tagen igår. Jag ska gå & duscha sen ska jag iväg.

Alla sex kaninerna mår bra, hamstern är ute & springer som en dåre. Dacke snarkar i sin säng & jag sitter här. Har hämtat Joakim idag, gett han mat så nu är jag bara nöjd. Jag väntar på att klockan ska bli åtta så att jag kan kolla på TV, om inte annat så är det ju spårlöst idag! funderar på att sätta ut Zac, hmm... Vi får se hur det blir, hoppas ni alla mår bra :)

Ja, ni fattar säkert ingenting nu. Mikkel kom hem till mig ändå efter senaste inlägget, sen åkte vi till honom. Har i stort sätt varit där ända sen dess. Varit på gospelmässa i någon håla, dock var det riktigt kul! Bästa mässan förutom Stockholm. Jag har även solat & fått det gjort. Kaninungarna har blivit stora, ska nog fota dem lite & lägga ut en bild så ni får se mina älsklingar. Släppte ut Chika som sprang runt & skuttade upp i luften, förstår henne. Suttit i en bur i en hel månad kan inte vara kul. Dock var det nödvändigt. Sitter i skolan just nu, så måste faktiskt sticka nu. Ha det bra!

säger en sak & inte ens vet om det går. Ja ja, får väl åka ut & hämta honom om inte annat ...

Nu kommer Mikkel hit ...

Lovade för några dagar sen att jag skulle förklara varför jag har svårt med andra människor. Så nu kommer en liten del av det..

Ända sen jag var liten har jag sett mina vänner vända mig ryggen & så här i efterhand förstår jag dem. Jag har alltid haft svårt med andra människor. Om man kommer för nära inpå ska man räkna med att det håller några veckor högst. Jag hatar att vara svår att vara vän med, för jag älskar mina vänner & jag hatar att de lämnar mig, men mest av allt hatar jag att låter allt hända. När jag gick på dagis sa alla att "det var något fel på mig" & självklart märkte jag att jag inte var som dom andra. I dagens läge har jag fått veta att jag har ADHD & det här gör mig rädd & lättad på samma gång. Jag lider av min ADHD, det gör mig till en person jag inte vill vara. Jag har fruktansvärda koncentrationssvårigheter & är impulsiv som få. Har även förföljelsemani, tångstankar & ångest som jagar mig. Bara för någon vecka sen fick jag veta att två personer, av mitt eget kött & blod hade sagt bakom min rygg att de inte vågade komma & hälsa på oss på grund av att jag har ADHD. Jag har alltid haft ADHD, jag har inte blivit ett monster bara för jag fått veta att jag har det. Så länge jag minns har jag haft de här problemen. Första gången jag skulle berätta det för någon av mina vänner, det kändes som om jag skulle komma ut ur garderoben som homosexuell eller något. Jag var så rädd för att bli nekad. Personerna jag sa det till den där första gången  har alltid stöttat mig & aldrig vänt mig ryggen, visst ställer jag till det ibland & de hatar väl saker jag gör, men de är de två människorna jag vet, att jag alltid kommer älska vad som än händer. Jullan & Matilda, vi har det struligt vissa gånger, som de flesta andra, men ni står alltid ut med mig även om jag säger ord som inte är sanna, gör saker jag inte menar. Jag älskar er. Jag kommer alltid vara eran ADHD-störda vän =)

Ska fixa mig en sån här skylt att gå runt med, dock måste jag få min jävla medicin någon gång, BUP!