Stoltheten har fått så många slag nu, den ligger trasig på golvet.

Precis som 2 glas & precis som jag.

Jag kan inte påstå att det var något ovanligt som hände igår, men det gör ont ändå.

Vart är jag nu, kan någon säga mig vart jag står?

Jag är så trött på att vara jag.

Närvaron av ADHD'n spökar fortfarande här, den kommer aldrig lämna mig ensam.

Det är det enda som aldrig kommer lämna mig ensam.

Jag försöker att intala mig att den inte finns, jag försökte döda den. Den har tagit över mig & dens röst tar ifrån mig alla mina känslor. Men ilskan & aggressionen lämnar den kvar. Sen hånler den åt mig, den smäller mig på käften & kastar ner mig i leran. Om jag kunde röra vid den, skulle jag sätta naglarna i den, jag skulle sparka den i magen & njuta av att den hostar blod. Jag skulle bränna den på eld, skulle låta den brinna själv i helvetet, spotta den i ansiktet innan jag vänder mig om & går.

För 2 år sedan förlorade jag min mamma & med tanke på att hon var bandet mellan mig & resten av världen så förlorade jag allt. Det enda som håller mig kär är den jävla skuggan av mig som kallas handikapp & funktionsnedsättning. Min familj kan inte vara ärliga mot sig själva, jag vill döda dem, ändå säger de att de älskar mig. Jag önskar att de skulle kunna ta sig ur lögnen de lever i, för deras skull. För de förtjänar bättre. Jag önskar de förstod att jag inte är en del av dem & att jag aldrig kommer bli det igen. Har ingen berättat för dem att jag inte andas? Att det inte går att laga mig längre. Jag är trasig, jag ligger på golvet med min stolthet & 2 glas från igår. Det finns så mycket som inte läker med tiden.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Anledningen.. Puss

Varför släpper du mig när du vet att vi kan Vi kan klara allt tillsammans   ...

Åh, jag har mått så jävla bra de senaste dagarna, har vart på festhumör. Äntligen fredag som jag sett fram emot & vad händer? Mår så jävla bra & på en sekund så brister det. Pappa sa att han ville hjälpa mig att städa mitt rum & som en liten jävla ba...

  Aldrig har jag känt såhär Känslan av lycka sköljer bort all min ångest Jag är glad Så länge ni inte vet Vad skulle ni då göra om ni fick reda på det Vad jag skulle göra? Jag skulle dö Snälla gud, låt mig vara lycklig Bara en gång ...

Är i Norrköping, mys!